﻿Republikanernas seger i staten <i>Newyork</i>
afgjorde utgången. Nu har Harrison 233
elektorer valde och Cleveland 168. Hade
Newyorks 36 elektorer tillfallit Cleveland i
stället för Harrison, så hade den förre haft
att räkna på 204 och den senare endast på
197 röster. Cleveland skulle alltså blifvit vald
med knapp röstöfvervikt. Det är icke osan-
nolikt, hvad äfven vår brefskrifvare om pre-
sidentvalet framhållit, att striden mellan
någre ärelystne demokratledare i staden och
staten Newyork orsakat utgången. Först
uppsattes som kandidat till guvenörsposten i
<i>staten</i> Newyork htttills varande guvernören
Hill, hvilken, ehuru demokrat, är afgjord
motståndare till Clevelands tullpolitik. Däref-
ter uppstod söndring mellan demokraterna i
<i>staden</i> Newyork om borgmästareämbetets be-
sättande. Ena flocken ville omvälja hittills
varande borgmästaren Hewitt, andra flocken,
som egentligen frambar den beryktade Tam-
many-ringens önskningar, uppsatte som kan-
didat sheriffen Hugh J. Grant. Republika-
nerna hafva skickligt begagnat sig af denna
söndring. Valen förete den egendomlighe-
ten, att staten Newyork återvalde den de-
mokratiske guvernören Hill och den demo-
kratiska Tammanyringen fick igenom sin
kandidat Grant i staden Newyork, medan
åter elektorsvalet för hela staten utföll re-
publikanskt. Den misstanken ligger därför
nära till hands, att demokrater röstat på re-
publikanske president-elektorer, mot att re-
publikaner röstade på de demokratiske gu-
vernörs- och borgmästarekandidaterna, att
alltså Cleveland offrats för mer eller
mindre orena lokala partisyften i ,,the em-
pire state“ och ,,the empire city“.